- Detta ämne har 83 svar, 9 deltagare, och uppdaterades senast 2022-05-20 21:13 av .
- Inlägg
Startar en tråd för det här projektet, en 88″ S3 -74. Jag hittar i garaget men är helt ny på LR, så jag tar all hjälp jag kan få. Planen är att göra en varsam, där jag sparar/återanvänder så mycket som möjligt, renovering. Jag har hoppat i kaninhålet förut och håller mig gärna ifrån det nu. Sen tycker jag faktiskt att den här blir riktigt fin med det utvändiga slitna skicket. Under huven blir det mer puts, och naturligtvis kommer bromsar och annan måsteutrustning bytas ut/fixas. Inredningen ser ok ut för en nästanfemtioårgammalbil. Vi gör rent, sen får vi se om ev stolar skall bytas mot nackstöd/värme. Jag hittade inga speciella underforum för S3. Hamnar tråden fel så är det bara att för admin att flytta den.
Bilen köptes omkring 20 år sedan av en god vän, jag har nu ärvt den. Har stått nästan sedan inköp, när jag kollar TV register. Orsaken torde vara en rasad maskin, som skulle bytas men aldrig blev av. Jag tror jag förstått varför bytet inte kom igång. Allt i maskinrummet är lossat, kablage, grenrör, motorfästen etc. I hytten var skruvarna till transkåporna också lossade, men där fastnade det. Golvet är utbytt mot aluminiumdurkar. Snyggt gjort men först satt transkåporna där de skulle, sedan durkarna, som dels var limmade i karossen, och även runtom transkåporna, som också var ihoplimmade med varann. Det gick helt enkelt inte att ta bort något, utan att använda kofot, rörtång och brännare. Det är nu gjort, durkarna får jag säkert ordning på så småningom…
Jag började med att lyfta ur motorn, en 2.25 diesel som, enligt hörsägen alltså är slut. En nyhandlad maskin hittades i ett uthus, men eftersom jag inte kan fråga om skicket på den maskinen, och ändå tyckte vi kunde behöva lite mer puff, så har jag inhandlat en 2.8 DT från en Dai—su Ro–er. Den satt fö redan i en LR, så jag hoppas att det skall vara ganska rakt på. Är det nån på forumet som har den här konverteringen, tala gärna om vad man skall se upp med. Tog tag i maskinrummet. som nog aldrig var rengjort tidigare. Avfettning, tvätt, avfettning, tvätt, handgno, kört ståltrissa på ramben etc. Har också lämnat bort allt löst, fläkthus, värmepaket, oljekanister, batterihållare mm på blästring, Vi kommer köra POR15 på de där grejerna. Alla vet ju att det aldrig går att få bort när det väl sitter på nåt. Rambenen, främre axeln, parallellstag och styrdämpare har också fått en släng av P15 nu. Jag har dock inte kollat hela chassit ännu.. jag tror det kan ha med förnekelse att göra, men det visar sig hur det ligger till med det när vi kommer dit. Kan nämna kylsupport och skärmar också. Supporten var bra anfrätt i bottendelen, men strukturellt ok. Det blev roststoppare på den, och sedan penselrenovering på insidan. Utsidan rubbades/polerades bara. Fina slitna skicket var det. Skärmarna har ett par hål i sig, strax bakom supporten. Jag antar att plåt mot aluminium ger den effekten. Tipsa gärna om hur jag lagar ett par hål, ungefär som en femkrona stora.
2.8:an har fått en uppfräschning också. Grenrör, motorfästen, alla stag är blästrade/lackade. Rem, slangar och slangklämmor byts ut. Står och väger om jag skal komptesta, men då är man ett steg närmare hålet. Maskinen skall enligt den schyssta säljaren vara bra. Vi litar på det. Härnäst står kopplingscylindrar och bromsar på tur. Byter alla cylindrar och slangar, så får vi se hur långt det räcker. Grejerna har jag hittills köpt hos Kastell, som verkligen är en bra kille. Ställer upp med tips o råd och verkar ha det mesta på hyllan.
Det här låter ju inte så mycket när man tittar på texten, men i tid är det rätt mycket. Allt sitter fast, måste värmas bort, skruvar går av – ja ni fattar.
Igen, har du tips om vad jag borde titta på nu när maskinrummet är tomt, så säg till.Mvh Ca11e – alias Calle
Kul tråd 🙂
Du får gärna lägga upp mer bilder, golvet är jag nyfiken på, och så får du gärna skriva lite till RoverLand också 🙂
Golvplåtarna ja. Jag använde ju lite grövre verktyg för att bända upp dem/få bort transkåporna, och jag trodde nog att de skulle få åka till aluminiumreturen när jag var klar. De satt/sitter fortfarande limmade mot torpedväggen – if it ain´t broken, I will not fix it. På de här bilderna är plåtarna i alla fall grovriktade och provisoriskt dragna mot karossen. Tanken är att försöka lirka tillbaka transkåporna – om jag lyckas rikta dem – under golvplåtarna igen, och dra allt mot karossen igen. Funderar faktiskt på att limma ihop allt igen, trots risken för att behöva öppna igen nång gång framöver. Vi får se vad det blir. Kylsupporten är alltså polerad på utsidan. In mot maskinrummet har jag gått loss med roststoppare, primer, hård Carosol mot anliggningsytorna och till slut målat* med fin pensel. Helt ok resultat, men inget jag räknar med skall hålla i evighet. Tids nog kommer den behöva repareras och jag har faktiskt fått hem svetsen i dagarna. Nu skall jag bara lära mig svetsa också. Hur svårt kan det vara?
*Jag hittade en burk med Sikkens ”gammfärg” i bilen. Hade inget hopp om att den, efter 20 år i kyla skulle vara ok, men den innehåller nog grejer som motstår tidens tand bättre än dagens lacker. Funkade utmärkt.Karossen står utomhus vid sidan om garaget, varför arbetena med den får alltså göras i dagsljus, när väder, vind och framförallt temperatur tillåter – man är ju inte 57 längre. Har därför i veckan ägnat lite tid åt fix med 2.8:an. Lossat alla slangar, bytt de som uppenbarligen suttit på från start och förstås bytt/snyggat till alla slangklämmor och även drivrem. Grenrör och extraktorgrenrör såg hemska ut. Funderade ett tag på vilken ytbehandlingsmetod man skulle välja för att få till ett långvarigt resultat och efter att ha valt bort värmebeständiga lacker, landade jag i att köra med spissvärta. Körde först ståltrissa och borste (blästertåget hade redan gått) för att få bort gravrosten. Använde sedan fin svamp och tandborste för att få på svärtan. Sedan in i grillen på 300° i 15 minuter – min plaschef var annorstädes just då – och sedan, när det svalnat på med ett lager till. Får se hur det funkar i praktiken förstås, men just nu ser det riktigt bra ut. Fördelen med den här tekniken, tänker jag, är att det är lätt att snygga till i efterhand när det behövs. Använde samma packningar + en mirakelpasta (avgaspasta) när grenrören skulle tillbaka på motorblocket.
Grenröret gick med lite övertalning på, men jag insåg att jag borde märkt upp även de grövre schimsen som används mellan grenrör och bricka, för att få allt tätt. Jag har mina tvivel om tätheten, får återkomma till det isf. När turbon skulle monteras blev det ett snag. Efter någon timmes jobb med att rengöra packningar, föra på den här pastan och sedan tråckla in turbon på plats, fick jag till slut dit de 3 ”enkla” bultarna. Den fjärde gick också i, men bara halvvägs genom grenröret, sedan var det stopp. Efter att ha försökt ”allt” konstaterade jag att hela paketet fick tas loss igen. Jag ville inte riskera ett gängras med påföljande risk för tjuvluft i turbon. Inga problem, bara att montera ned allt igen, göra rent packningar o grenrör från den här fantastiska pastan, som absolut inte skulle härda innan motorn var varmkörd. Jo just. Tog nån timme att få bort o göra rent allt igen. Har nu besökt Swedol och skaffat en gängtapp som förhoppningsvis kan funka. Jag gillar fö allt med Swedol. Startade som ett kvällsföretag i en källare, pressade ihop tryckslangar för åkare och deras bilar. Nu något större, med ett fantastisk sortiment – och personal. Har du inte varit där ännu så gör ett besök. Du kommer hitta massor med grejer du inte visste att du behövde, och få ett bra bemötande på köpet.Motor/grenrör. 2.8:an satt alltså redan i en S3. Den ägaren, en riktigt bra kille i Smedjebacken, har långt gångna planer på att elkonvertera sin bil. Jag har inga som helst tvivel om att han kommer att genomföra det projektet. En elingenjör som bygger ett eget vattenkraftverk på tomten borde nog få ihop ett litet kraftverk till en Rover också. Skall se om jag kan få lite uppdateringar från det projektet så småningom. Nå, det innebar ju i alla fall att jag kunde lägga vantarna på den här TD:n. Bilderna avisar 2.8:an innan/efter lyft, och även mitt lyft. Just nu står 2.8:an på en Dolly i garaget, för allmän översyn och make up. Jag gillar Dollyn. Den är gjord av en 200 kg transportplatta från det stora bilreservdelsvaruhuskedjan och en liten EU-pall. Kan flyttas, snurras, och är i perfekt höjd för att sitta på pall. Sista bilden visar 2.8:an, med pimpade grenrör, nya slangar, kopplingar etc.
//Ca11e
- Det här svaret redigerades för 3 år, 7 månader sedan av .
Jag kommer att ha 2 st 2,25 dieslar över. Vid mina tidigare projekt har jag alltid sparat grejer – ”man vet ju aldrig när man behöver en sån här igen”. Med tiden har jag dock lärt mig att allt går att hitta igen, så motorerna skall bort. Den ena skall vara ok. Köpt för 20 år sedan i samband med att det här startades av min gode vän. Den har dock stått orörd och kallt sedan dess, så man får ta den för ett projekt. Den andra kommer ju från min bil, och skall nog betraktas som i behov av en totalrenovering.
Säg till om du vill ha någon av dem, eller båda. Det brukar gå att komma överens med mig.
//Ca11eHelgens väder kombinerat med min höga ålder, innebar att de uppgifter jag tänkt mig – jobb med bromsar och koppling – fick skjutas på. Jag ägnade några timmar åt slipning/förberedelse för lack på luftrenaren. Jag tänkte att innanmätet på just den delen inte lämpade sig för blästring, och satte istället ståltrissan i arbete.
På söndagen gjorde jag också ett studiebesök i ett förråd/verkstad, där ”motor nr 2” har stått sedan inköp för ca 20 år sedan. Den verkade vara komplett med pumpen på plats. Start, generator, gren- och insugsrör etc låg i en prydlig hög bredvid, precis där min kompis lade dem för många år sedan. Vi lyfte upp motor nr 2 på mitt släp, där fö motor nr 1 (originalmotorn) också står. Just nu alltså 2 st 2.25:or på flaket.
Hoppas att i veckan få tillbaka allt ”löst” från blästringen, så de kan lämnas till lack – om man kan kalla POR15 för ”lack”. Jag är välsignad med en kompis med lackverkstad som granne, som hjälpt mig med flera grejer under årens lopp, och förhoppningsvis kan jag få grejerna till helgen. Jag är optimist, men min platschefs tålamod börjar tyvärr tryta nu. Såhär på vårkanten finns det uppenbarligen andra, mer prioriterade, aktiviteter att hantera. TV är ju ett utmärkt medie, men företeelser som ”Trädgårdsdags” och ”Carl-Fredrik på Österlen” inverkar klart menligt på garagetiden.//Ca11e
Koppling
Planen för helgen var ju att titta på den fastfrusna kopplingen, och även i mån av tid försöka göra något åt bromsarna – även de med en pedal som vägrar röra sig. Eftersom bilen just nu står ute, skulle jag gärna vilja kunna handknuffa den lilla 88:an för hand, in och ut ur garaget.Jag förstod snart att kopplingsjobbet skulle underlättas mycket om vänstra framskärmen plockades av. Konstaterade att det bara rörde sig om 6-8 skruvar som skulle bort, men svårt korroderade förstås. Tänkte igen att de måste haft en gubbe längst ned på bandet med uppgift att utsätta alla synliga bultar för så mycket korrosion som möjligt.. En kombination av rostlösare och gasbrännare rådde på de nedre, som inte gick av direkt. De 4 plåtskruvarna som fäster skärmen mot torpedväggen var enkla att få bort. Eller, alla utom den sista/högst upp. Då fick jag förklaring till varför någon tidigare ägare helt sonika hade kapat bort övre hörnet på vänstra skärmen, och sedan nitat ihop allt med en remsa aluminium. Jag borrade ur nitarna, plockade bort ”hörnet” och där uppenbarades den sista skruven, nu ett lätt byte för spärrskaftet. Bra lösning det här. Inte många bilägare som skulle komma på idén att helt enkelt kapa upp en lucka i plåten för att komma åt en besvärlig skruv*. Ägare till engelska bilar måste vara mer praktiskt lagda än andra. På bilden ”syns” den här lösningen, markerad under mossa och lav. Att plocka bort skärmar var så roligt att även högra skärmen åkte av också. Platschefen kom på seneftermiddagen förbi på inspektionsrunda, tittade på förödelsen och konstaterade lakoniskt att ”aluminiumpriset är i alla fall på väg upp”
*Tippar dock att anledningen till ”luckanordningen” egentligen var att komma åt kopplingscylindern.Tillbaka till kopplingen. Kupémattan var förstås limmad över bultarna till kopplingsboxen. Lirkade bort den så försiktigt jag kunde och fann snart bultarna därunder. Lite rostlösare på andra sidan räckte, sedan kunde Boxen/pedalen och den medföljande kopplingscylindern lirkas ut. Först då kunde jag med polygrip skruva av locket till cylindern, som innehöll något som liknade karamelliserat socker. Slavcylindern såg ju lika illa ut och gav inget motstånd alls. Med motorn ur vägen ramlade den nästan ut av sig själv. Kopplingscylindrarna går till metallåtervinningen och ersätts med nya. Delarna som skall behållas fick behandling av vinkelkap och ståltrissa, och sedan POR15 (eller motsvarande) på alltihop.
På söndagsmorgonen prokrastinerade jag över bromsarna. Jag har i en forntid haft lite att göra med trumbromsar, och det är ett jobb jag hellre lämnar bort, det brukar aldrig vara roligt. På det här projektet skall dock allt som går att göra på plats göras. Jag behöver ju inte berätta att gubben längst ned på bandet gjort ett mycket bra jobb även på den här delen av 88:an. Alla bromsslangar/rörkopplingar och muttrar var korroderade till oigenkännlighet, som att delarna med tiden på något vis emulgerat med varandra. Efter att en stund tänkt på att ge upp och istället ringa aluminiumskroten, insåg jag att det i vart fall inte skulle komma någon annan för att ta itu med det här, trummorna måste ju av. Insåg att jag saknade rätt hylsa och pratade med Platschefen, gick motvilligt men inte utan att förhandla till sig mottjänster, med på att hämta en 27:ans krafthylsa från det stora bilreservdelsvaruhuset. Under tiden inspekterade jag däcken ordentligt. De ser som sagt helt nya ut, med nabbarna kvar på allihop – inte en enda torrspricka hittades. Jag kände mig genast mycket bättre till mods av den här upptäckten, som ju lämnar utrymme i budgeten för andra nödvändiga saker. Jag hann också sticka emellan med ett oljebyte och tillhörande provkörning på ett annat projekt.
PC kom snart tillbaka med hylsan. Hjulmuttrarna var fula och rostiga, men kom av utan att streta emot. Jag behöver ju inte beskriva hur det gick till att få av trummorna. Knacka, bända, värma, allt under gediget svärande och muttrande om bilar i allmänhet och just den här i synnerhet. Tills sist gav de i alla fall upp och lät sig plockas bort. Bromsbanden såg faktiskt rätt bra ut, men bromscylindrarna var förstås även de gediget fastfrusna och svårt korroderade, så bort med dem. Jag försökte inte ens att skruva isär de ihopsmälta kopplingarna mellan rör och slangar, utan tog fram ett av mina favoritverktyg – tryckluftskapen. 10 minuter senare var båda cylindrarna med tillhörande rör borta. När det här var gjort, med alla delar som skall rengöras lagda åt sidan, började jag känna på hjulhubbarna. På höger sida var glappet nästan obefintligt. Den vänstra sidan har dock ett spel på kanske tre millimeter. Passar på att fråga er som vet: hur stora toleranser har man på den här delen, kan lite glapp accepteras, eller är det av säkerhet påkallat att ta hand om det här på en gång? Även om planen på sikt är att åtgärda, så avstår jag gärna från att ta det här nu. Jag vill ha hjulen på så länge som möjligt för att underlätta när motor skall lyftas i. Eventuella lagerbyten kan göras när som sedan, tänker jag.
Helgen avslutades med att köra slut på 3 ståltrissor. Dels på ramben och bladfjädrar, som nu är lättåtkomliga, och dels även på alla andra delar som skall återanvändas. Det här jobbet var så roligt att till och med hjulmuttrarna fick en dos av trissan. Roligt att åtminstone någonting ser helt nytt ut när jag (läs ”om jag”) slutligen får ihop det här igen. Kopplingsbox/pedal, bromstrummor mm fick behandling av ståltrissan, sedan lackeras även de med det svarta joxet.
Vi hörs, hoppas jag.
//Ca11e- Det här svaret redigerades för 3 år, 7 månader sedan av .
Kul att du bjuder på din renovering med bilder och lite kul text.
Den där ”luckanordningen” Hade jag på min 109 i början på 90-talet, och även på min nuvarande 88 SIII. Och du gissar helt rätt, Det underlättar betydligt när man håller på med kopplingens huvudcylinder.mvh. Ray.S. nr. 86.
Utmanande väder den gångna helgen, men med mössa och dunjacka gick vi till verket. Kom igång först på eftermiddagen och fortsatte rengöra hubbar och annat, primade/förberedde för målning. Jag fortsatte sedan med bromsboxen, som ju måste snyggas till. Jag tror huvudcylindern klarat sig, det finns iaf pedalgång/funktion. Samtidigt passar jag förstås på att snygga till torpedväggen. På söndagen kunde jag måla hubbarna och använde en fin liten pensel för det ändamålet. Även om det är en påplatsrenovering får det ju se någorlunda ok ut ändå. Tog även tag i bromsboxen och körde ståltrissa + 240-papper på den. På eftermiddagen lackade jag – mellan hagelbyar och snöyra – bromsbox, luftrenare och lite annat löst. Medan det här torkade monterade jag cylindrar, backar, rör, slangar och trummor. Kom på att jag bör passa på att byta olja i axel och hubbar, när jag ändå har allt tillgängligt. Innan det blev dags att släcka garagelampan monterade jag den nya kopplingscylindern, som tidigare i veckan kommit från Kastells. Jag använde den koniska borren och stal en bra lösning för kopplingsjustering. Säkert inget nytt för er men en bra lösning som kunde suttit där från början.
Det är förstås massor kvar att göra, men en bit på väg ändå. Väntar tyvärr fortfarande på blästring av smådelar. När jag väl får dem kan man börja skruva ihop maskinrummet igen, och förbereda för att lägga i 2.8:an. Tror tyvärr att batterihyllen får maka på sig, det ser trångt ut, vi får se.
Ingen på forumet som lagt i en Daihatsu 2.8 i en Seriebil?
//Ca11e
Fortsatt aprilväder och försenade blästerleveranser har inverkat på motivationen. 88an står dessutom på en 0-40 grusbädd, så liggunderlaget är lite knöligt. Har ändå lyckats fixa torpedväggen under broms/kopplingsbox och skruvat tillbaka boxarna. Använde en universal EVA gummilist till packningar, funkade förstås utmärkt. Har också, trots väder och underlag, rivit de bakre bromsarna/rör och slangar. Slipat/lackat trummorna och plockat ihop allt igen. Skall snygga till loopen vid klumpen också Lagom till helgen kom faktiskt grejerna tillbaka från blästring o lack. Hoppas på lite bättre väder nu, så man kan börja plocka ihop och lägga i maskin.
//Ca11eHar inte hänt jättemycket här, men har iaf tagit en lite närmare titt på de bakre regionerna. Bakre stötdämparna ser ut att vara originalen, bara rosten som håller ihop dem. Någon som vet vilken tillverkare/längd man skall leta efter – om man inte tänker vara märkestrogen? Ramen, eller det jag ser genom åratal av lera och damm, ser ut att vara ok. Det är förvisso fler lagningar än riktig plåt, men det verkar hålla ihop ändå. På roligsidan finns ändå motorn, som börjar bli färdig att pröva lägga i. Som nämnts förut är jag lite orolig för att batterihyllan kommer att vara i vägen, men det går ju att lösa. Det verkar inte vara många som gjort det här bytet på forumet, så det blir lite lära vartefter. Jag har som sagt också en hel del grejer lackade – luftrenare, värmepaket, fläkt mm som väntar på att återförenas med maskinrummet. Kommer att bli knapp med tid ett tag nu, men deadline är som sagt först i början av oktober, så än finns det hopp.
//Ca11eSnyggt jobbat!
Jag har kört på Britpart dämpare, allt britpart är skit och dessa också så jag kan inte rekommendera dem i alla fall 🙂
Du frågade om hjullager, det är inte mycket jobb att lossa och spänna dessa, de behöver nog inte bytas. Av med hub kåpan, sedan (52mm special hylsa… någon kan kanske låna ut en i din närhet annars beställ från LR leverantör, kostar inte mycket) du får knacka bort låsbrickan bara och lossa kontra muttern sen spänna det lita och på med låsning och kontramutter igen.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
