Min första Land Rover 110 – 1987, [Egenimporterad] äntligen Svenskreggad!

Nu äntligen är jag stolt ägare av min första egna Land Rover 110 från 1987, men oj vilken resa det har varit! Letande – Resa – Haveri – Lagning – Regrestrering – Besiktning
Vissa av er har säkerligen sett lite inslag i facebookgruppen från och till, men tänkte samla hela historien här.

Jag heter Adam, är 20 bast och pluggar en Master i Civilingenjör Datateknik på Lunds Tekniska Högskola (5år). I min familj har vi ägt ett stort antal land rovers genom tiderna, men för första gången har jag en egen Land Rover 110!

Jag har letat aktivt i två och ett halvt år efter en egen Land Rover 110, som ni alla vet är de inte det lättaste att hitta en på svenska marknaden, i synnerhet inte när man letar efter en skattefri. Skatten, som alla LR-ägare känner till, är en väldig saftig summa och då även något som jag som student absolut inte har råd med.

Jag insåg ganska snabbt att jag fick vända mig till utländska Köp- och sälj-hemsidor för att ha en chans att hitta något (hojta till om ni vill ha tips på dessa). Mina kriterier var följande : Skattefri, 5dörrars, bytt motor till 300tdi. Det sistnämnda kan verka som ett högt krav, men det är faktiskt relativt vanligt att motorn är bytt på dessa bilar mot modernare (Jag var även öppen inför 200tdi / td5).

Skattefri säger sig självt, 5dörrars – för att kunna stuva in alla polare när man ska till stranden/skogen/stugan osv, och för kunna åka på långresor med packning och tält. 300tdi – då bilen ska bli min vardagliga bil ville jag ha något som är pålitligt, men framför allt inte för högljutt.

Efter febrilt scannat av hela europeiska marknaden varje dag, jämfört priser och vad som är mest prisvärt, kolla hur budgivningar beter sig på ebay, ringt på annonser och blivit nekad, missat budgivningar, lyckades jag till slut få tag på en blå Land Rover 110 1987 i Salisbury efter har ringt på en annons var budgivning ”gått ut”.

Jag flög med två polare tidigt på morgonen , tog tåget och hamnade i Salisbury vid lunch. Blev upphämtad på stationen av säljaren Rob, trevlig brittisk herre, som såg till att alla vätskor va fixade och bilen vart i skick för en lång resa. Vi provkörde bilen och fixade alla papper, Gav honom pengarna och vi bar oss iväg! Vi körde mot Dover för att ta färjan över till Calais (billigast så) och hann precis – Engelsk rusningstrafik var inte ett nöje.

Landade i ett regnigt Calais vid nästan midnatt och tog in på ett mindre hotell. På morgonen åt vi fransk frukost på vägen, croissant och kaffe, ljuvligt! Vi begav oss mot Dunkirk och såg deras vackra strand, körde vidare Bruges (Belgien) – natt i Antwerpen(Belgien) – vidare mot Essen (Tyskland).

Dag 3 i Essen, började jag köra mot Bremen där vi hade bokat en natt. Låg på autobahn i rimlig fart och plötsligt märkte jag hur servon slutade svara på bilen och valde att köra av vid nästa avfart. Svängde av och kom knappt halvvägs upp för avfarten tills ett moln av rök kom ut från under huven och motorn dog. Lyckades svänga av till sidan en aning så bilar kunde lätt komma förbi och gick ut. Bokstavligt talat 5 minuter (!) och inte en sekund mer, så kom tyska polisen och stannade bakom oss (tala om tysk effektivitet!).

Vi talade med polisen, jag hade inte hunnit kontrollera något ännu och antog att motorn var överhettad, och vi kom överens om att de skulle återkomma om 30 minuter. Efter 30 minuter hade jag insett att jag inte skulle komma där ifrån på egen maskin och fick hjälp av herr blå (de var mycket trevliga) att fixa bärgning till närmaste verkstad.

På verkstaden kunde vi konstatera att stången som driver vattenpumpen och hjulet till fläktremmen löper på gått rakt av. Kvällen närmade sig och vi fick ta tåget in till Bremen, jag letade vart man kunde hitta en vattenpump till motorn. Morgonen därpå fick jag ett samtal från verkstaden om att motorn inte gick att laga, att topplockspackningen och antagligen fler problem uppstått. Denna dag spenderade jag på att ringa fram och tillbaka till försäkringsbolag m.m.

Jag hade tecknat en försäkring på chassinummret på bilen via folksam (kan varmt rekommendera)  och efter en lång diskussion så fick jag transporten hem till Sverige täckt av dem. Problemet kvarstod dock om vart bilen skulle stå under tiden på väntan om transport. Tack vare facebookforumet för SLRK och Jens Ole Sendke (från tyska land rover klubben) lyckades jag komma i kontakt med Mr.Schmit som var medlem i DLRC och hade plats att ställa den på. Bilen bärgades dit och jag och mina kamrater tog tåget mot Svergie.

Efter några veckor anlände bilen till Karlskrona och med hjälp av min far plockade vi av toppen, fräste och renoverade denna, slipade ventiler osv. Vi åtgärdade vattenpumpen och fixade nya bultar till denna samt bytte fläktrem.

Efter en grovstädning och lite mindre småfix på bilen så var det dags för en besiktning! Först Regbesiktning och sedan kontrollbesiktning. Jag var väldigt nervös, men med lite tur, och väldigt trevliga besiktningsmän (som vi har haft kontakt med tidigare) så gick den igenom med blanka papper!!

YJW594 blev det nya regnummret och 8 sittplatser blev godkända, varav de fyra bakersta i bagagerummet inte kräver något bälte!

Om någon skulle vilja, så skulle jag kunna komponera ihop en importguide eller dylikt med kostnader osv. Och om du skulle ha några frågor (även om du läser detta år efter inlägget) så bara hojta till, eller kommentera nedanför.

Mvh Adam #5808

Rob & Fru och jag!

Iväg på Besiktning!

Hemma i Lund!