Varmgalvanisering heter egentligen varmförzinkning, som innebär att sänka ner grejen som ska galvas i ett bad med flytande zink. Badet håller ca 460-480 grader. Nedsänkningen sker mha telfrar som sänker rätt långsamt, vilket gör att grejen hettas upp lite ojämnt. Detta och det faktum att t.ex. svetsade konstruktioner eller pressade plåtdelar har spänningar som byggs in vid svetsningen/pressningen, som löses ut till viss del vid upphettningen, gör att grejen slår sig.
Elektrogalvanisering görs i kallt tillstånd och löser inte ut spänningar. Då påförs zinkatomer genom elektrolys.
Sprutförzinkning innebär att smält zink sprutas på med ett särskilt munstycke. Inte heller här hettas grejen upp särskilt mycket.
Kallgalv är zinkrik färg, inte samma sak som sprutförzinkning där man sprutar på metalliskt zink.
